Artikel ETC - Unikt kulturhus hotas av nybygge
Artikel skriven av Gustav Gelin, Publicerad 2016-11-22 ETC
Unikt kulturhus hotas av nybygge
I nästan 40 år har kollektivhuset Kapsylen varit en frizon för kreativitet, kultur och kamp i ett alltmer likriktat Stockholm. Nu hotas verksamheten av ett nybygge tvärsöver gatan.
"Jag är oerhört orolig, säger konstnären Sara Casten Carlberg", som har varit på Kapsylen i 27 år.
I en röd tegelbyggnad längst bort på Tjärhovsgatan på östra Södermalm ligger Kapsylen. Huset har sedan 1978 ägts kollektivt av föreningens medlemmar. Här samsas kulturarbetare och hantverkare med föräldrakooperativ förskola och kafé.
Nadja Labbart har Kapsylen i blodet.
– Jag gick på förskolan Korken här, i den allra första årskullen när det var nytt på 80-talet. Sedan började jag jobba där efter gymnasiet också. Och nu står jag här, säger hon bakom disken nere på Kafé 44 där Nadja är en av de ansvariga numera.
Kaféet är kärnan för den utåtriktade verksamheten i Kapsylen-huset. Där serverar Nadja och hennes kolleger vegansk mat och billigt kaffe till drösvis med ungdomar och vuxna nästan varje dag i veckan. På tisdags- och torsdagskvällar ordnas det konserter inne på den lilla scenen, där alla från Kent, Petter och Bob hund till The Hives, Latin kings, Stefan Sundström och Weeping willows har gjort tidiga spelningar. Där hålls även populära ljudtekniker-utbildningar.
– Jag har sett många som har börjat här och som i dag är ljudtekniker på stora ställen i stan eller turnerar världen runt med stora band, säger Nadja.
Mycket mer än Kafé 44
Betydelsen av Kafé 44 går inte att underskatta. Men Kapsylenhuset är väldigt mycket mer än så. På våningarna ovanför, och i källaren under, kryllar det av kreativitet och visioner. Här trängs konstnärer, keramiker, fotografer, frilansjournalister, arkitekter, musiker, författare, hantverkare, filmare och översättare. Totalt är 19 olika grupper och uppåt 100 personer knutna till Kapsylen i direkt form. Sedan tillkommer alla de tusentals besökare som kommer för att äta, fika eller kolla på konserter och konstutställningar.
– Allt med det här huset är unikt, säger Nadja Labbart.
"Minskar mångfalden på söder"
Men efter snart 40 år av kultur, kollektivägande och kamp hotas nu husets överlevnad. På parkeringsplatsen mittemot Kapsylen planeras det att bygga ett nytt hus på sex våningar med omväxlande kontor och bostäder, samt butiker i bottenplan. Dessutom ska det befintliga huset byggas till. Den fastighet som i dag fortfarande kallas Söders hantverkshus, trots att de flesta mindre hantverkarföretag har flyttat ut successivt i och med hyreshöjningarna, och efter att detaljplanen har ändrats från att innehålla småindustrier till kontor.
– Vi tycker att den här utvecklingen är jättetragisk eftersom det minskar mångfalden på Söder i stort, säger Per Liedner, arkitekt som har varit med sedan starten av Kapsylen 1978.
– Det är en gentrifieringsprocess. Hela det här området förändras snabbt, säger Balsam Hellström, som jobbar med film i ett av -Kapsylens frilanskontor.
Konkret hotas Kapsylens verksamheter av dels själva bygget i sig. Störande ljud, bråte och byggställningar som riskerar att blockera entrén till kaféet, störa förskolan och försvåra för transporter av allt från livsmedel till material för alla olika verksamheter i huset. Och dels av det nybyggda huset som kommer att skymma det så viktiga ljuset för alla konstnärer och fotografer som har sina ateljéer i huset.
– Det är mycket svårare att arbeta när det är för mörkt ute. Det är en helt annan sak att arbeta under lysrörsbelysning, det blir sterilt och inte alls lika bra, säger keramikern Eva Larsson, som sitter och skulpterar figurer som ska skickas till en konstbiennal i Jakarta.
– Ett av skälen till att vi köpte huset på 70-talet var att det var så fint ljus för våra ateljéer. Det här påverkar verksamheten drastiskt, säger Per Liedner.
Kan förstå oron
Oron är befogad, enligt Elena Kakavandi, planhandledare på Stadsbyggnadskontoret.
– Ja, himmelsljuset kommer säkerligen att begränsas eftersom huset ligger på andra sidan av gatan. Jag kan förstå deras oro på den punkten. En gata har två sidor, säger hon.
Dessutom är personalen på Kafé 44 rädd för att deras konsertverksamhet ska få de nya bostadsrättsägarna att klaga.
– De kommer att bli störda. Det har vi ju sett på ett antal andra ställen i stan, som har tvingats stänga efter att en eller par grannar har klagat. Scenverksamheten är ju det som de flesta känner till här. Det finns nästan inga andra spelställen som är tillgängliga för folk under 18 år, eftersom alla vill tjäna pengar på alkoholförsäljning. Här är det alkoholfritt och du kan få se flera band i veckan för runt 50-lappen. Här är alla välkomna och kan vara sig själva, säger Nadja Labbart.
Räcker att en granne klagar
– Det drabbar oss jättehårt. Det räcker ju med att en granne klagar så är det kört för verksamheten, säger Per Liedner.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Enligt Elena Kakavandi på Stadsbyggnadskontoret är det svårt att ta hänsyn till musik på hög volym i en detaljplan.
– En detaljplan hanterar inte ljudstörningar och den typen av olägenheter, det gör miljöbalken. Och vi vet ännu inte om det kommer att bli bostäder eller kontor i den nya fastigheten. Inget är bestämt än, det är SKL som är fastighetsägare och det är inte heller något som hanteras i detaljplanen. Så det är väldigt svårt att säga något nu om eventuella ljudstörningar, säger Kakavandi.
"Det är oerhört otäckt"
I en soffa i det gemensamma samlingsrummet på tredje våningen av Kapsylen-huset sitter konstnären Sara Casten Carlberg och översättaren Cecilia Franklin. De har båda varit på Kapsylen mer eller mindre sedan starten på 70-talet och är oroade för vad som ska hända med deras älskade hus.
– Det är oerhört otäckt, säger Sara Casten Carlberg.
Tillsammans formerar ”kapsyliterna” ett motstånd. De har skrivit brev till och varit på besök hos Stadbyggnadskontoret. Och de försöker göra vad de kan för att påverka byggplanerna.
– Vi finns ju här. Vi är faktiskt också husägare här. Men de säger i stort sett bara att de inte är intresserade av vår kultur, säger Sara Casten Carlberg.
– De hör vad vi säger, men de lyssnar inte, säger Nadja Labbart.
– Det här huset har betytt så mycket för så många genom åren. Ibland när jag har jobbat sent en tisdagskväll och går härifrån så är det lång kö utanför kaféet av ungdomar som ska in och se konsert. Det är något unikt, säger Cecilia Franklin.
– Vi är sjukt stolta över huset och oerhört oroliga över vad som ska hända. Det är så girigt, med den här hårda exploateringen av varenda tom yta i staden, säger Sara Casten Carlberg.
I början av december ska ärendet tas upp i Stadsbyggnadsnämnden. Om ett bygglov antas då har Kapsylen och övriga som har gett synpunkter rätt att överklaga beslutet.